Dynasty informationsservice Sökning RSS Nylands förbund

RSS-länk

Mötesärende:
https://uml10se.oncloudos.com:443/cgi/DREQUEST.PHP?page=rss/meetingitems&show=30

Möten:
https://uml10se.oncloudos.com:443/cgi/DREQUEST.PHP?page=rss/meetings&show=30

Landskapsfullmäktige
Protokoll 13.12.2022/Paragraf 17



 

Nylands mål för regeringsprogrammet inför riksdagsvalet våren 2023

 

Landskapsstyrelsen 26.09.2022 § 91 

 

Sammanfattning

Landskapsstyrelsen föreslås att föra en diskussion om utkastet till Nylands förbunds mål för regeringsprogrammet 2023. Målen ges landskapsstyrelsen för godkännande vid styrelsens följande sammanträde. Målen har beretts i brett samarbete under början av hösten, och de baserar sig på Nylandsprogrammets tre strategiska spetsmål samt på en fjärde helhet som gäller Nylands särdrag ur perspektivet för kommunalekonomi och välfärdsområden.

Redogörelse

I Nylands förbunds mål för regeringsprogrammet strävar man efter att beakta de nyländska kommunernas och samarbetspartnernas mål framför allt i de frågor som är viktiga och gemensamma för hela landskapet, och unika speciellt för Nyland i förhållande till de övriga landskapen i Finland.

 

Målen för regeringsprogrammet följer de tre strategiska temana i Rejält före - Nylandsprogrammet 2022-2025 (Nyland blir klimatneutralt, FoUI-satsningarna ökar till 5 % av BNP samt sysselsättningsgraden höjs till 80 % senast år 2030). Det fjärde temat i målen för regeringsprogrammet är Nylands viktigaste specialfrågor i anslutning till kommunalekonomi och välfärdsområden under följande regeringsperiod.

 

Huvud- och underteman för Nylands förbunds mål för regeringsprogrammet är följande:

 

Mål 1. Mot ett klimatneutralt Finland - Nylands målår är 2030

 

1.1. Energiövergången påskyndas och Finlands energisäkerhet och oberoende av energi höjs, i första hand genom produktionsformer för förnybar energi som inte baserar sig på förbränning

1.2. Man påskyndar målen att minska utsläppen från trafiken samt skapar förutsättningar för intelligent trafik samt för att avstå från fossila bränslen i trafiken.

1.3. Cirkulär ekonomi ska bli en ny tillväxtriktning för Finland.

 

Mål 2. Framtida tillväxt i Finland med hjälp av Nyland

 

2.1. Den finländska regionpolitiken genererar en hållbar tillväxt.

2.2. Nationell forsknings-, utvecklings- och innovationsverksamhet förstärks (FoUI) - Nylands mål är 5 % av regionens BNP år 2030.

2.3. Man satsar på markanvändning, mobilitet och logistik i de områden där man får den största nyttan.

2.4. Huvudstadsregionens och Nylands säkerhet, säkerhetsarbete samt beredskap förstärks.

 

Mål 3. Nylands sysselsättningsgrad höjs till 80 procent

 

3.1. Antalet nybörjarplatser ökas i de områden där det finns det största, växande behovet utifrån befolkningsstrukturen.

3.2. Man främjar de internationella experternas och företagens förutsättningar att etablera och förbinda sig till Nyland.

3.3. Man satsar på invandrares sysselsättning som en nationell resurs.

3.4. Man satsar på att höja Nylands sysselsättningsgrad som en nationell specialfråga.

 

Mål 4. Kommunernas finansieringsgrund ska tryggas i växande regioner utifrån deras särskilda behov

 

4.1. Nya incitament som stöder kommunernas hållbara tillväxt på eget initiativ - en reform av statsandelar och utjämningsmekanismer.

4.2. Man tryggar välfärdsområdenas tjänster genom att precisera kriterierna för finansieringen.

 

Utöver utkastet som behandlas nu samlar Nylands förbund som bäst in bakgrundsmaterial om de föreslagna målen som stöd för påverkansarbetet samt producerar en koncis handout om de viktigaste målen.

 

Bakgrund

 Riksdagsvalet i Finland ordnas den 2 april 2023. I beredningen av Nylands förbunds regeringsprogram har man strävat efter ett konstruktivt betraktelsesätt: vad Nyland vill åstadkomma tillsammans med Finlands regering, så att hela Finland har framgång också i framtiden. Vi har redan länge varit ett internationellt sett konkurrenskraftigt landskap, men speciellt nu försvårar den globala verksamhetsmiljön och de olika kriserna Nylands möjligheter att i fortsättningen vara det landskap som genererar välfärden i hela landet. Därför kan Nyland inte ha framgång ensamt i egenskap av Finlands mest internationella landskap som fungerar som lokomotiv för Finland, utan Nyland behöver ett tätare samarbete och synergi med Statsrådet på olika nivåer.

 

 Under augusti-september har Nylands förbunds byrå på bred basis berett målen för regeringsprogrammet genom att mångsidigt utnyttja den egna byråns och intressegruppernas expertis. Utkastet har diskuterats bland annat i en separat arbetsgrupp som utsetts av landskapsstyrelsen samt i möten för kommundirektörerna, kommundirektörsmötets beredningssekretariat och näringsdirektörernas sakkunniggrupp. 

 

Beslutsförslag:

Landskapsstyrelsen för en diskussion om utkastet till Nylands förbunds mål för regeringsprogrammet 2023.

 

Beslut:

Landskapsstyrelsen gav anvisningar för beredningen av ärendet och konstaterade att ärendet förs till följande sammanträde för beslutsfattande.

 

Upplysningar:

 Ansvarig direktör Juha Eskelinen

 Sakkunnig Outi Ervasti

 

Landskapsstyrelsen 24.10.2022 § 100

 

Sammanfattning 

Landskapsstyrelsen föreslås besluta att godkänna Nylands förbunds mål för regeringsprogrammet 2023 och att ge landskapsfullmäktige målen för kännedom.

 

Redogörelse

I Nylands förbunds mål för regeringsprogrammet strävar man efter att beakta de nyländska kommunernas och samarbetspartnernas mål framför allt i de frågor som är viktiga och gemensamma för hela landskapet, och unika särskilt för Nyland i förhållande till de övriga landskapen i Finland.

 

Målen för regeringsprogrammet sammanhänger med de tre strategiska temana i Rejält före - Nylandsprogrammet 2022-2025 (Nyland blir klimatneutralt, FoUI-satsningarna ökar till 5 % av BNP samt sysselsättningsgraden höjs till 80 % senast år 2030). Det fjärde temat är för Nyland viktiga frågor i anslutning till kommunalekonomi och välfärdsområden under följande regeringsperiod.

 

Huvud- och underteman för Nylands förbunds mål för regeringsprogrammet är följande:

 

Mål 1. Mot ett klimatneutralt Finland - Nylands målår är 2030

 

1.1. Energiövergången påskyndas och Finlands energisäkerhet och oberoende av energi höjs, i första hand genom produktionsformer för förnybar energi som inte baserar sig på förbränning och genom att beakta naturens mångfald.

1.2. Man påskyndar målen att minska utsläppen från trafiken samt skapar förutsättningar för intelligent trafik samt för att avstå från fossila bränslen i trafiken.

1.3. Cirkulär ekonomi ska bli en ny tillväxtriktning för Finland.

 

Mål 2. Framtida tillväxt i Finland med hjälp av Nyland

 

2.1. Den finländska regionpolitiken genererar en hållbar tillväxt.

2.2. Nationell forsknings-, utvecklings- och innovationsverksamhet (FoUI) förstärks - Nylands mål är 5 % av regionens BNP år 2030.

2.3. Man satsar på markanvändning, mobilitet och logistik i de områden där man får den största nyttan.

2.4. Huvudstadsregionens och Nylands säkerhet, säkerhetsarbete samt beredskap förstärks.

 

Mål 3. Nylands sysselsättningsgrad höjs till 80 procent

 

3.1. Antalet nybörjarplatser ökas i de områden där det finns det största, växande behovet utifrån befolkningsstrukturen.

3.2. Man främjar de internationella experternas och företagens förutsättningar att etablera och förbinda sig till Nyland.

3.3. Man satsar på invandrares sysselsättning som en nationell resurs.

3.4. Man satsar på att höja Nylands sysselsättningsgrad som en nationell specialfråga.

 

Mål 4. Kommunernas finansieringsgrund ska tryggas i växande regioner utifrån deras särskilda behov

 

4.1. Nya incitament som stöder kommunernas hållbara tillväxt på eget initiativ - en reform av statsandelar och utjämningsmekanismer.

4.2. Man tryggar välfärdsområdenas tjänster genom att precisera kriterierna för finansieringen.

 

Bakgrund

 Riksdagsvalet i Finland ordnas den 2 april 2023. I beredningen av Nylands förbunds regeringsprogram har man strävat efter ett konstruktivt betraktelsesätt: vad Nyland vill åstadkomma tillsammans med Finlands regering, så att hela Finland har framgång också i framtiden. Vi har redan länge varit ett internationellt sett konkurrenskraftigt landskap, men speciellt nu försvårar den globala verksamhetsmiljön och de olika kriserna Nylands möjligheter att i fortsättningen vara det landskap som genererar välfärden i hela landet. Därför kan Nyland inte ha framgång ensamt i egenskap av Finlands mest internationella landskap som fungerar som lokomotiv för Finland, utan Nyland behöver ett tätare samarbete och synergi med Statsrådet på olika nivåer.

 

 Under augusti-september har Nylands förbunds byrå på bred basis berett målen för regeringsprogrammet genom att mångsidigt utnyttja den egna byråns och intressegruppernas expertis.

 

 Landskapsstyrelsen förde en diskussion om utkastet vid sitt sammanträde den 26 september, och utifrån diskussionen har utkastet justerats (ändringarna anges med rött i bilagan). Utkastet till målen för regeringsprogrammet har diskuterats bland annat i en separat arbetsgrupp som utsetts av landskapsstyrelsen samt i möten för kommundirektörerna, kommundirektörsmötets beredningssekretariat och näringsdirektörernas sakkunniggrupp. Syftet är att presentera målen för Nylands riksdagsledamöter (KENK) i november och ge Nylands landskapsfullmäktige målen för kännedom i december.

 

Beslutsförslag:

Landskapsstyrelsen beslutar

-          godkänna Nylands förbunds mål för regeringsprogrammet 2023

-          ge landskapsfullmäktige målen för kännedom.

 

Behandling:

Under behandlingen ändrade landskapsdirektören sitt grundförslag enligt följande:

 

 Landskapsstyrelsen beslutar

-          godkänna Nylands förbunds mål för regeringsprogrammet 2023 med följande ändringar som gjorts i redogörelsen

  • 2.2 Nationell forsknings-, utvecklings- och innovationsverksamhet (FoUI) förstärks - Nylands utgifter för FoU-verksamhet har höjts till fem procent av landskapets BNP fram till år 2030
  • 2.4 Huvudstadsregionens och Nylands säkerhet, säkerhetsarbete, försörjningsberedskap samt beredskap förstärks
  • 3.1 Antalet nybörjarplatser ökas där och inom de branscher och utbildningsnivåer där det finns det största, växande behovet utifrån befolkningsstrukturen

-          ge landskapsfullmäktige målen för kännedom

-          ge förbundets byrå i uppdrag att bereda texter som konkretiserar dessa mål så att de kan behandlas i landskapsstyrelsen i lämpliga skeden. Det operativa påverkansarbetet och förmågan att reagera snabbt hör till uppgifterna för förbundets byrå.

 

Arja Juvonen understödd av Johannes Nieminen gjorde ett motförslag om följande tillägg i mål 3: Man satsar på invandrares sysselsättning genom att bättre förplikta dem att delta i språkkurser i finska eller svenska språket, för språkkunskaper är en nyckel till sysselsättningen.

 

Eftersom motförslaget hade understötts, förrättades omröstning. Omröstningen skedde genom namnupprop. De som understödde landskapsdirektörens ändrade grundförslag röstade JA och de som understödde Juvonens motförslag röstade NEJ. Under omröstningen gavs 12 JA-röster (Aura, Holmberg, Hyvärinen, Kaukola, Komulainen, Krohn, Lohikoski, Markkula, Pajula, Saxberg, Stranius och Vuorento) och 2 NEJ-röster (Juvonen och Nieminen).

 

Ordföranden konstaterade att landskapsdirektörens ändrade grundförslag blir landskapsstyrelsens beslut.

 

Arja Juvonen understödd av Johannes Nieminen gjorde ett motförslag om följande tillägg i mål 4: Välfärdsområdets tjänster tryggas genom att precisera kriterierna för finansieringen så att i kriterierna beaktas välfärdsområdets befolkningsunderlag och förändringar i det, såsom åldrande befolkning och ökat behov av service hos invandrare, asylsökande och personer som vistas olagligt i landet. Behovet av service ökar i och med ändringarna i lagstiftningen då de som vistas olagligt i landet också garanteras icke-brådskande vård, vilket medför ökade kostnader för Nyland.

 

Eftersom motförslaget hade understötts, förrättades omröstning. Omröstningen skedde genom namnupprop. De som understödde landskapsdirektörens ändrade grundförslag röstade JA och de som understödde Juvonens motförslag röstade NEJ. Under omröstningen gavs 12 JA-röster (Aura, Holmberg, Hyvärinen, Kaukola, Komulainen, Krohn, Lohikoski, Markkula, Pajula, Saxberg, Stranius och Vuorento) och 2 NEJ-röster (Juvonen och Nieminen).

 

Ordföranden konstaterade att landskapsdirektörens ändrade grundförslag blir landskapsstyrelsens beslut.             

 

Beslut: 

Landskapsstyrelsen beslutade

-          godkänna Nylands förbunds mål för regeringsprogrammet 2023 med följande ändringar som gjorts i redogörelsen

  • 2.2 Nationell forsknings-, utvecklings- och innovationsverksamhet (FoUI) förstärks - Nylands utgifter för FoU-verksamhet har höjts till fem procent av landskapets BNP fram till år 2030
  • 2.4 Huvudstadsregionens och Nylands säkerhet, säkerhetsarbete, försörjningsberedskap samt beredskap förstärks
  • 3.1 Antalet nybörjarplatser ökas där och inom de branscher och utbildningsnivåer där det finns det största, växande behovet utifrån befolkningsstrukturen

-          ge landskapsfullmäktige målen för kännedom

-          ge förbundets byrå i uppdrag att bereda texter som konkretiserar dessa mål så att de kan behandlas i landskapsstyrelsen i lämpliga skeden. Det operativa påverkansarbetet och förmågan att reagera snabbt hör till uppgifterna för förbundets byrå.

 

Upplysningar:

 Ansvarig direktör Juha Eskelinen

 Sakkunnig Outi Ervasti

 

 

Landskapsfullmäktige 13.12.2022 § 17  

310/07.00.04.00.00/2022  

 

 En redogörelse för ärendet görs vid sammanträdet. 

 

Beslutsförslag:

Landskapsfullmäktige beslutar anteckna Nylands mål för regeringsprogrammet 2023 för kännedom.

 

Beslut:

 Landskapsfullmäktige beslutade i enlighet med förslaget.